...är lunchen. Speciellt dom dagar som min mamma inte är hundvakt. Det är så skönt att åka hem och vara ute med hunden en timme. Jag blir nästan lite sur när hon ringer och säger att hon vill ha henne. Även fast jag vet att det fungerar bra att ha henne hemma så trivs ju dom flesta hundar bättre med mänskligt sällskap.
I måndags började tävlingskursen för Sofie Schelin. Jag insåg väldigt snabbt vilket tunnelseende jag har i min träning. En massa aha-upplevelser som blir så självklar att jag nästan blir irriterad på mig själv.
Igår försökte jag anpassa det vi hade lärt oss till apporten. Och tror ni inte på f*n att vi lyckades. Jag fick dock kalla in henne, men hon sprang och hämtade den på kommando!!! Glad matte och en mycket lycklig hund som fick en fet lek-belöning.