...och den bästa på länge. Idag blev det en tur till andersön, ett naturreservat som är omringad av stränder. Min hud börjar sakta men säkert att skifta färg från sjukligt vit till lättare rodnad. Hundarna roade sig mer vattnet och jag lyckades äta nästan en hel vattenmelon. Vid tvåtiden kom det ett par som promt skulle dela den strandplätten vi hade hittade. Blev tvungen att sätta hundarna i koppel och då var det lika bra att fara hemåt. Ikväll far jag till några kompisar så får lörvarna leka med deras 2 "flattar'.
Se så härlig min första semestervecka ser ut att bli!

Värmen och den strålande solen gjorde mig suget på att bad. Tog och packade och åkte sedan till kusinen som har stuga vid sjön. Hugo kände sig modig och tog frivilligt sin första simtur och hemi vägrar i helt vanlig ordning att kliva upp ur vattnet. Tre bromsbett har jag fått, satan så inte det gör när som biter och man blöder som om man skurit sig på ett rakblad.
Trots det känns det som en utomordentlig start på semestern :)

Har haft så oändligt stressigt på jobbet. Mycket att hålla reda på, mycket att avsluta och och jag känner att jag börjar tappa kontrollen. Igår somnade jag halv åtta och som tur är bor jag fortfarande hos mina föräldrar, snäll som dom var togs hundarna om hand. Så jag kan säga att klockan fem imorgon tar jag en högst välförtjänt och behövd semester. Jag längtar efter att får sova hemma, bygga en bättre relation med valpen och bara ha sköna och långa dagar. Ikväll är jag minst lika trött så jag antar att jag säger god natt!

Ja idag är den påtaglig, tröttheten. Kanske för att jag redan har gått in i semester-mode, eller så är jag bara sliten? 3 arbetsdagar kvar. Jag skulle ha bjudit en kompis på middag, men istället ligger jag i soffan med en hund vid fotändan och den andra ligger jämsides. Träningen jag hade tänkt köra med hundarna får bli en annan dag, dom ser ändå ut att trivas rätt bra där dom ligger. Jag har nu blivit ensam på jobbet de sista dagarna då min kollega snart får barn, phu. Men snart får jag sova, typ. Har dock en valp att ta hand om, annars har jag noll måsten i fyra veckor!

Hugo har fått tränat på inkallning. Det går sådär just nu, men han börjar mer och mer inse att han får fördelar av att komma till mig. Allt annat är ju så spännande :). Vi kör även lite konster, mest för att jobba upp ett belöningssystem som består av godis varvat med lek/kamp. Imorgon hade jag tänkt att jobba med hundmöten.

Hemi fick träna på att bli mer effektiv, framförallt i lägganadet och sättandet. Vi körde även lite platsliggning med valpen härjandes runt henne som störning, vi körde korta tidsintervaller och korta avstånd. Hon har så fruktansvärt dålig fokus. I ettan gick det bra, men nu i klass 2 är det en minut längre vilket resulterar i flytt av en tass, titta på andra hundar eller lukta i gräset (eller allt under en och samma platsliggning). Jag börjar bli riktigt nöjd med framgångarna, när det när som helst kan komma en boll i luften så är det inte värt att förflytta sig eller lukta för mycket. Skammen som ger sig, så det ska vi fortsätta med. Hennes nästa utmaning blir att sätta sig rakt vid halter osv.

Jag har nu bott på soffan hemma hos mina föräldrar i över två veckor, men igår hade jag sån hemlängtan att jag tog med mig hundarna och for hem. Känslan av tystheten och en sval lägenhet till skillnad mot ett bastu-hus är obeskrivlig. Eftersom att jag inte har semester än så har jag väntat med att ta hem honom för jag vill att han ska känna sig trygg, istället för att frakta honom fram och tillbaka på dagarna. Men om 5(!) dagar får jag ha den här underbara känslan i fyra veckor! Imorse när jag rastade lörvarna körde jag ett kort fritt följ med hemi och det var det bästa någonsin! 110% fokus vilket ledde till en lycklig matte och bästa belöningen!

Hugos första träff med sjön, vägrar kliva i

Och en som vägrar kliva upp

Igår for vi iväg till en av mina bästa vänner då hon fyllt år i veckan. Dom har två hanar, rn 100-sorters blandning och en beagle. Dom fungerade bra ihop, det var full ös så jag hade en utknockad hund på kvällen. Och Hemi den polisen, hon ska tillrättavisa honom när han gör något han inte får. Hans bitande har blivit MYCKET bättre, har inte fått ett bett på 3 dagar, nu är det mestadels uppspelta nagganden. Jag vet att alla valpa mer eller mindre bits, men skönt att den övergången kommer nu istället för ca 2 månader.
Idag ska jag ta det lugnt. Kanske några sökövningar med hemi och kontaktövningar med Hugo.

Det känns i kroppen att man jobbat hårt och att det snart gått ett år sen förra semestern. Nu är det endast två veckor kvar och nedräkningen är påbörjad. Jag ska göra så lite spm möjligt i fyra veckor. Ska bara umgås med valpen och träna den stora. Ja, jag är ju ingen eremit som bara har hundar som sällskap så annat lär jag också hitta på. Just nu längtar jag bara efter att få sova och slippa alla måsten, dricka vin och förhoppningsvis få lite färg på min näst intill kritvita hud. :)