Jag har nu bott på soffan hemma hos mina föräldrar i över två veckor, men igår hade jag sån hemlängtan att jag tog med mig hundarna och for hem. Känslan av tystheten och en sval lägenhet till skillnad mot ett bastu-hus är obeskrivlig. Eftersom att jag inte har semester än så har jag väntat med att ta hem honom för jag vill att han ska känna sig trygg, istället för att frakta honom fram och tillbaka på dagarna. Men om 5(!) dagar får jag ha den här underbara känslan i fyra veckor! Imorse när jag rastade lörvarna körde jag ett kort fritt följ med hemi och det var det bästa någonsin! 110% fokus vilket ledde till en lycklig matte och bästa belöningen!

Hugos första träff med sjön, vägrar kliva i

Och en som vägrar kliva upp