Ett sätt att bygga fin relation mellan mig och valpen tänker jag. För varje träning jag och Hugo gör, eller för varje promenad där han får möjlighet att springa av sig en stund tycker jag att vi allt eftersom får en finare kontakt. Dels för att jag börjar lita på honom och känner mig lugn över att han springer omkring. Han har också slutat springa bort från mig så fort jag ska koppla honom, godis, klapp och uppmuntran utan att ta fast honom när han kommer nära har gjort susen!
Här kommer ännu en dålig bild, ville bara visa hur det kan se ut men två "små" knähundar som nästan begraver min mamma i päls! :)